Undrar vad du drömmer ...

Liten sover och drömmer livligt. Han gnyr, smackar och rör sig med armar och ben. Så här ligger jag med ett vakande mammaöga över honom. Även om hans sömnritual varje dag ser likvärdig ut har jag svårt att somna. Undrar vad han drömmer? Undrar vad alla ljud kommer ifrån och vad de betyder? Mår han inte bra? Han andas lite tungt eller vänta andas han alls? Rör han sig? Hönsmamman har redan väckts till liv men jag vet att med tiden kommer jag sakta vänja mig och inte längre vakna för varje litet pip.

Att bli mamma är ingen enkel uppgift men väl så underbart som många beskriver. Jag skulle inte byta ut varje vaken minut mot mitt tidigare liv för pyret i spjälsängen bredvid är mitt allt. Klyschigt jag vet men den glädje jag kände när jag fick se Teodor för första gången går inte att beskriva. Mitt liv fick en helt annan mening den dagen jag förstod att jag snart skulle bli mamma. Ingenting går upp mot den känslan jag kände då. Den glädjen jag känner nu. En känsla och en glädje jag önskar att alla får känna minst en gång i sitt liv.

Nu ringer mat och sovklockan igen dags att få några välbehövliga minuter. John Blund kallar.

Jag kan ...

I onsdags hade vi hembesök av BVC. En gullig lite äldre kvinna vid namnet Gittan kom förbi och introducerade oss till spädbarnslivet. Efter två timmars matig information blev det tvätt av navel och vägning. Vårt lilla matvrak har gått upp 120g sedan födseln och ligger nu på en matchvikt på 3590g. Jag betvivlar dock att den stämmer i dagsläget då han äter som en häst :)
Resten av veckan har lilleman knutit kontakt med både mormor och farmor. Mormor kom upp från Skåne och följde med igår när Teo gjorde sin första längre utflykt till farmors slott. Bilfärden gick smärtfritt men det var mindre glada miner när vi kom fram. Superräzerbajs följdes av vrålande skrik innan han mätt och glad somnade in nedbäddad på skötbädden. Gladare miner dök dock upp när vi återvänt hem. Kan det vara så att han redan är hemmakär?
Nu blir det snart en vaggandes barnvagnspromenad i solen. Går som en anka men ut ska jag!!! Mycket bebis nu men det är det som fyller ut min vardag för tillfället. Ni får helt enkelt stå ut eller låta bli att läsa.

En banan

Världens bästa Karin införskaffade den här skönheten till mig och Lillefot (Teodor). Bättre hjälpmedel får man leta efter. Amningen blir så mycket lättare och avlastning för armar och axlar är nästintill total. Om ni går i väntans tider är mitt tips tveka inte KÖP!!

För att piffa upp den lite och göra den personlig sydde jag snabbt ett överdrag som enkelt kan bytas ut och tvättas om det sölats ned. Kanske ingen perfekt passform eller snygg lösning men väl funktionell. Lillkillen verkar gilla den och det är bra nog för mig ;)

Hej världen!!

Nu är han äntligen här vår lilla prins. För nästan precis en vecka sedan bestämde sig pärlan att säga hej då till livet i magen. Snabbt marcherat och 12 dagar för tidigt.
Vi njuter av varje minut! Älskar min familj ni förgyller min vardag <3

När "mannen" är borta ...

Old MacDonald had a farm ...

Eftersom flodisbyxorna blev en present till vänners nyfödda dotter ihop med en matchande mössa, bestämde jag mig för att knåpa ihop ännu ett par muddisar till pärlan i magen. Tyget som jag valde kommer ifrån JNYdesign. Mudden är köpt på Myrins.

I bakgrunden kan ni skymta vårt skötbordsunderlägg från Färg och Form. Fint ska det vara ;)