Insnöad

Jag har blivit smittad av något elakt virus. Närmare bestämt Polarn- och Pyretbesatthet. När jag går in i butiken skulle jag kunna köpa upp halva sortimentet. Lite smått onödigt tycker min anda hälft, då sonens garderob inte direkt ekar tom.

Äsch tänker min shoppingdemon, Nu när han börjat på förskolan kommer han konstant vara i behov av rena kläder. Ja det är iaf det som ekar i mitt huvud när jag smått petar på alla underbara plagg och kortet dras i kassan. Kaaaatshing! På mitt kontoutdrag är varannan uppgift benämnd som Polarn och Pyret. Hur mycket roligare är det inte att köpa kläder till sitt lilla troll istället för att kämpa med att själv komma i ett och annat korvskinn i provhytten. Bra mycket bättre. Så mycket bättre att jag gör det lite väl ofta. För det är han värd eller om det jag som är det? Nog om det. Snygg blir han iaf.

Förtrots?

Mitt minimonster till son har återuppstått. Han försöker ständigt ta komandot över de få saker han kan bestämma över. Får han inte som han vill blir han förbannad som ett ilsket troll. Slår händerna förtvivlat kring sig och stampar lite lätt i golvet. Ibland kan vi även få se ett dramatiskt djupdyk ner mot golvet. Tårarna sprutar och läppen darrar.

Som om detta inte var nog testar han ständigt gränserna. Äter sämre, spottar ut mat, kastar ner den på golvet eller sitter helt enkelt bara och leker med den. klättrar på allt man kan, fingrar på saker han tidigare låtit vara trots ständigt tjat och arga blickar från mamma och pappa. Kvällar och nätter ska vi inte prata om. Vi som har varit bortskämda med att ha en son som sover som en prins. Glöm det! Nu vaknar han varje natt olika tider. Ledsen för det mesta och vägrar somna om i sin säng. Möjligen om vi ligger bredvid men helst i vår säng. Han uppträder orolig och verkar inte ha ro i kroppen att somna om.

Jag antar att det är ännu en underbar utvecklingsfas som gör sig påmind och att förtrotsen hos min son sakta men säkert håller på att stegra. Jag älskar min lilla goding men oj vad trött denna zoombiemamma är när klockan ringer 5.50. Korsar fingar och tår att han snart är tillbaka i sin gamla sömnrytm. Visst är det mysigt med en varm gosig kille i famnen. I en timme kanske två, men när man vaknar av sparkar i mellangärdet och stel nacke pga. en något onaturlig sovställning längtar man efter att få ha sin sida av sängen för sig själv.

Ville bara skrika ut lite frustration i trötthetsdimman. Tack oich hej från tröttmössan. På återseende.

Hål i plånboken

Tandläkaren eller som vi säger i skånelandet "tannaplågaren". Vilket mindre tacksamt arbete de måste ha. Det är nog inte direkt majoriteten av befolkningen om hoppar jämfotahopp dit.

Idag hade jag en mindre go känsla att det skulle kosta många pengar. Att det skulle bli ett återbesök var jag stensäker på. Mäkta förvånad jag blev när det visade sig att jag bara behövde fixa en tidigare lagning.

Med det sagt kan man ju inte mer än dra slutsatsen att jag idag TJÄNADE en mindre förmögenhet. Undra undra vad jag ska spendera den på.