Som några av er vet har Teodor i några veckor vägrat ta napp. Så fort man stoppat in den har han börjat småbita på den vilket i sin tur gjort att det åkt ut lika fort som den kommit in. Egentligen är han inte jättesnuttig av sig så behovet är inte enormt men eftersom vi haft många dagar/kvällar med kämpiga försök till att få den lilla hjälten att sova är både jag och min sambo överens om att det skulle underlätta nattningen om han bara ville ta den förbaskade nappen igen.
Ja jag vet några är emot napp men det är lättare att ge nappen till Lisebergskaninen än såga av tummen. Så måste jag välja, väljer jag napp alla gånger. Det vore inte så kul för T om han blev av med sin högra och vänstra tumme innan han ens lärt sig skriva.
Idag gjorde jag på nytt ett försök med nappen när han började småsnutta på min arm då det var tid för förmiddagsnap. Och till min lycka tog han den och började suga "normalt". Jag nästan skuttade upp och ned av lycka. Till mitt förtret lyckades han dock inte somna helt, men nu provade jag precis igen när det återigen var småkinkigt och sovtime. Efter lite trugande lyckades det på nytt och nu när han råkat spotta ut den i sängen och gnällde lite tryckte jag in den igen och han började suga direkt. Victory! Hoppas jag iaf :)
Håll tummarna för att det här fortsätter nu!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar