Förkylning blev till ...

öroninflammation ...

Det blev farbror doktorn för Teodor i eftermiddags. Efter att vi varit ute på promenad var han så apatisk/ledsen/slö och inte alls sig själv att jag nästan blev rädd. Jag ringde Andreas som fick ringa läkaren.

Prällebesöket blev inställt och snälla tant Helena fick besökas istället. Vi fick gå före i kön på drop in och kom till en läkare direkt. Det är vad jag kallar service. Där konstaterades ganska snabbt att han var röd i ena örat. Inte konstigt febern stigit och han haft ont. Det gör säkert ont när han suger med.

Vi har länge funderat på att introducera ersättning som sista mål innan läggning. Nu när T inte varit frisk är jag lite orolig att han inte kunnat få i sig tillräckligt med mat. Vill inte att han ska dyka mer i vikt så det vore ju ännuen bra anledning att börja.

Vi provade idag. Han totalvägrade och ratade flaskan. Iofs var han trött men han tog bröstet. Tips hur man får dem att ta flaskan? Jag menar snart är det vällingtime med. Hur ska vi göra då? Mata med sked? ;)

Nu sover min slagna hjälte efter både medicinkur, Alvedon och näsdroppar. Gott hoppas jag en lite längre stund för hans och även vår skull. Det är två matta föräldrar som ligger i soffan. En med tårar i ögonen. Det har gjort så ont i mitt hjärta att se honom lida idag.
Sov gott mina fina läsare <3