Grinolle

Jag tror minimonstret har återvänt. Här är det smågnälligt mest hela tiden. Sova det gör man inte utan protester helst nära i mammas famn. Jag trodde den här jädrans utvecklingsfasen var över men jag hade nog fel. Den kan visst hålla på för evigt men då kallas det inte utvecklingsfas utan temperament och humör. Skjut mig!

Jag hade önskat att jag hade någon fin förklaring som ont i magen och/eller tänder på gång men nej då. Dumpat det har han redan gjort och tänderna de lyser med sin frånvaro så det är nog bara att acceptera har man en mamma och en pappa som båda håller på ett temperament och humör som ibland kan explodera totalt blir det sju gånger värre när man blandar dem. Vi har nog endel fighter att gå framöver jag och min son. Vill bara göra er helt på det klara med att den här vann jag!

Däremot gick natten över förväntan och Teo sov från halvåtta till halv fem. Det är nog det längsta han har sovit i sträck någonsin. Helt underbart! Hoppas detta kommer att hålla i sig nu och att han har fått in i sitt lilla (stora) huvud att på natten sover man. I natt får han gärna sova en timme till eller två:)

I övrigt har jag helt glömt bort att uppdatera hur det går med min vikt. För en vecka sedan var jag nere på min startvikt 65 kg och därmed har min resa för att bli av med fettokilona (överskottet) påbörjats. Att nå mitt delmål 60 kg till jul känns ju inte helt realistiskt om inget oväntat inträffar men jag hoppas att det ska fortsätta peka neråt iaf.

Efter nyår är det nya tag som gäller. Då kan jag förhoppningsvis börja med innebandyn igen eftersom T börjar gå över så smått till att äta "vanlig mat". Dessutom blir det nog lite mer strikta regler vad gäller godsaker. Nu slinker det ner en chokladbit både här och där. Imorgon står iaf ett steppass på schemat och på söndag ska jag ge mig ut på min andra löprunda för året. Den här gången ska jag inte glömma mössa. Det var skapligt kyligt om öronen i lördags.

Ha en finfin torsdag mina vänner. Imorgon är det fredag igen!